Dag 1 - Om mig

HAHAHA, min pappa är i Avesta för att han jobbar där då och då. Han hade så tråkigt efter jobbet att han bestämde sig för att gå på bio. Han tänkte se Änglagård, så han köper popcorn och allt och sätter sig till rätta. Då lägger han märke till att det bara är en massa småbarn med sina mammor där. Till slut märker han att han av misstag köpt biljtetter till disneys nya film TRASSEL. Alltså ni anar inte hur mycket jag garvade när jag fick höra det! Fast sen tyckte jag synd om honom då det är så jäkla litet där att det inte fanns något annat att välja på..

Igår kväll fick jag ett mail om att jag vunnit en ipoddocka från Philips. Från början trodde jag det var ett sånt där spammail som jag i vanliga fall skickar direkt till trash, men sen kom jag på att jag deltagit i en tävling för några veckor sedan på myshowroom och gissa vad? Jag blev faktiskt en av fem lyckliga vinnare! :D

Förlåt förresten att det blivit för mycket "vanligt" bloggande på sistone. Det tar ju tid att skriva en historia så därför blir det ofta att jag bara snabb uppdaterar. Och skrivtips börjar jag få ont om då jag skrivit rätt många i gamla inlägg i typ ett år så vi får se hur många till det blir ;)

PUSS♥

Känner att jag överuppdaterar bloggen idag, men jag är väl på det humöret idag helt enkelt. Har märkt att jag börjat falla tillbaka i gamla vanor i bloggandet. Antar att det ligger i generna eller nåt.

Idag är dagen då jag alltid måste ha planer, annars klarar jag den inte. Fyra år sedan du dog, morfar. Fyra tomma år. Varje år har jag skrivit om detta och varje gång har jag försökt förklara vilket tomhål du lämnade efter dig.


Utan Dina Andetag - Carolina Wallin Pérez

Jag hade tänkt skriva ett roligt inlägg. Lite småfyndigt sådär. Men så blev det ju inte riktigt.

Så jag gör en avledningsmanöver från det faktum att min humor är där ---> ____ nere idag (faktiskt de flesta dagarna, men det behöver vi väl ändå inte gå in på?).

Jag har nyligen blivit väldigt fäst vid mitt piano. Mitt pianospelande går alltid i perioder. Det kan gå flera veckor utan att jag spelar och sen plötsligt sitter jag minst en timme varje dag och övar och övar. Just nu är jag i den senare perioden. Jag försöker lära mig en vals av Chopin som jag kunde spela felfritt förra året och nu vill jag kunna göra det igen. Och när jag vill något. När jag verkligen vill något. Då lyckas jag för det mesta.

 

Jag hittade ingen bild på den vals jag övar på. Men visst ser denna svår ut? Just det. Jag är fett hardcore som redan kan den egentligen är den inte särskilt svår och de flesta som spelat piano några år kan spela den utantill.

För tillfället har min - i vanliga fall - så djupa sjö av blogg idéer torkat ut och jag låter er därför ta del av en av mina goda vänner och även medbloggares (är det ens ett ord? Om inte, så skapade jag just det ordet och har härmed tagit patent på det) inlägg.

Jag gillar att folk fortfarande har hopp om att jag ska skriva ofta och fortfarande tittar in varje dag. Ha inte det. Jag skriver när jag får tid över och det är sällan. Men puss på er som gör det iallafall ♥

Nästan en vecka sen jag sist skrev ett inlägg, men det är bara att gilla läget. Tyvärr har jag varken tillräckligt med tid eller inspiration för att skriva någon sorts historia idag så det får vänta. Istället ska ni få ett urklipp av något jag skäms otroligt mycket för. Min första "bok". Jag skrev dit citationstecknen eftersom att denna "bok" endast är 100 sidor och jävligt dålig. Fast när jag skrev den var 100 sidor en roman och i mina ögon var det mitt mästerverk. Jag skickade till och med in den till Bonniers som två månader senare vänligt meddelade att den inte var riktigt tillräcklig för att publiceras, men att jag inte skulle sluta skriva för det. Stackarna, de slösade förmodligen bort en timme av sina liv för att läsa det där och sen var de tvungna att skriva ett trevligt svar. I vilket fall så kommer det upp ett tidsinställt inlägg med kanske två kapitel (oroa er inte, kapitlen är kanske 2-3 A4 var). För att jag inte ska förlora all min värdighet lägger jag upp det kapitel som jag anser är minst dåligt. Kom dock ihåg när ni läser att detta skrevs av en tolvåring och att jag inte har redigerat den sen dess.

Godmorgon (klockan är trots allt 1:01)

Nu har jag skrivit klart och tidsinställt min novell så att den kommer upp exakt klockan 13:03 imorgon, då den råkar heta 13:03.

Ett inlägg jag vet. Men faktum är att jag faktiskt har slutat blogga. Men det innebär att vi måste definera ordet blogga, vilket i min värld innebär att man berättar om sin vardag eller liknande. I den betydelsen har jag slutat blogga.

Jag har ingen lust att blogga mer. Jag har sagt det många gånger men nu har jag nått botten. Jag orkar inte ens förklara. Jag tänker dock inte ta bort bloggen eller lösenordskydda den, jag har lagt ner allt för mycket tid på den för att inte vela bevara den som ett minne.

Jag har blivit besatt av Gossip Girl till den grad att det inte är roligt längre. Men om ni fick höra om alla timmar jag lagt åt den serien under detta lov kommer ni nog skratta ändå. Och inte det där "hahah, gud vad roligt"-skrattet, utan "hahahha..vänta lite är du seriös?"-skrattet.