Back In The Days
Har just hijackat pappas laptop. Egentligen föredrar jag stationera eftersom att dem - tro det eller ej - krånglar mindre. Men det är bara jag.
Men nu när jag (om än tillfälligt) har tagit över laptopen så tänkte jag passa på att lägga upp ganska gamla bilder på mig som bara finns på denna dator. Och hos alla mina släktingar världen över. Visst är det kul hur gamla bilder på en själv finns i x antal hus i y antal städer? (INTE DET MINSTA)
♥
Skulle tippa på två-tre år sen?
Man måste bara älska mina glasögon haha!
En tolv(tretton?!) årig tös på Halloweenfest.
Avrundar det hela med denna fina bild på en elva-årig Yasmin på någon klassfest tror jag.
Inga klassiker här inte
Ledig imorgon. Fattar ni hur chill det är?? Jag tror nästan inte det!
Förresten kom jag ganska spontant på att jag borde cykla till centrum och hyra film till ikväll så då gjorde jag det.
Morgondagen innefattar att åka ner på stan, kolla på musikshow på Grand och försöka hitta något fint till julafton och kanske nyår.
Det där lät som ett klassiskt blogginlägg och av är det egentligen för fel med det? Alla gillar klassiker. Utom jag då. Har alltid haft svårt för det där med klassiker alltså. Spelar ingen roll vad det gäller; glass, film, böcker you name it!
Nej, nu är det nog hög tid att poppa popcorn och sätta på filmen!
Nej, nu är det nog hög tid att poppa popcorn och sätta på filmen!
PUSS ♥
I Am Not A Robot
Om en liten stund ska jag göra en av dem saker jag gillar allra bäst. Sova.
Jag är så trött även om jag inte direkt överansträngt mig idag.
Och tanken på morgondagen är inget som gör mig glad direkt.
Något annat som inte gör mig glad är anonyma kommentarer. Jag har slutat med att tjata om att man ska säga vem man är osv.
Men dem där kommentarerna stör. Dem irriterar. Dem är som små röster i huvudet som inte vill försvinna. Som en dålig låt man fått på hjärnan.
Så jag tänker ta till med den gyllene regeln: behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Hur skulle du känna om jag kommenterade anonymt på din blogg/hemsida hela tiden. Oavsett vad jag skulle skriva.
Klart man inte skulle tänka på det om det var något trevligt.
Men annars då?
Om det inte var det?
Har man inte ens rätten att veta vem det är som kritiserar en?
Har man inte ens rätten att veta vem det är som kritiserar en?
Som sagt. Dem där kommentarerna.
Dem känns.
(update)
UPDATE: Har ändrat mig ingen opera. Står fast vid det jag sa från början ;)
Idag hade jag tänkt gå ut och fota i snön med syrran men hon banga när hon såg termometern, den mesen haha.
Så nu får jag väl helt enkelt sitta på mitt rum och göra sånt som jag helst skulle slippa. Plugga till exempel. Och plugga. Och juste! Plugga också.
PUSS ♥
Outfit show
Igår hade jag lite för mycket fritid och bestämde mig då för att göra denna lilla video med 10 st outfits som jag tycker är snygga.
PUSS ♥
Un poco más pobres
4 December
Vi är uppe i åtta kommentarer nu på sånginlägget. 12 till och då får ni höra opera som jag sa ;)
Nu är det off to town. När jag kommer hem är jag lite fattigare men vad gör väl det?
Jag har verkligen inte mycket mer att säga just nu så jag skriver när jag känner att jag har det.
Nu är det off to town. När jag kommer hem är jag lite fattigare men vad gör väl det?
Jag har verkligen inte mycket mer att säga just nu så jag skriver när jag känner att jag har det.
Balloon
Ikväll ska jag åka pulka i sunnersta backen. Det kommer att bli en nostalgi tripp.
Vill ni veta en sak?
Ibland när jag blir riktigt arg eller avundsjuk, då tänker jag att ilskan eller avundsjukan är en ballong. Och jag släpper den och låter den flyga iväg.
Ibland när jag blir riktigt arg eller avundsjuk, då tänker jag att ilskan eller avundsjukan är en ballong. Och jag släpper den och låter den flyga iväg.
Om sanningen ska fram så kommer det där från Cougar Town, men så länge det fungerar spelar det ingen roll.
För jag har ganska kort stubin, tro det eller ej. Och jag har väldigt lätt för att bli avundsjuk.
Men jag är trots allt bara människa och ibland hjälper inte ens ballongen.
Och när det händer vill man inte vara i min närhet.
Bribe
Om över 20 pers kommenterar på inlägget innan (där jag sjunger) lägger jag upp ett klipp där jag sjunger opera. Yes, jag tänker sjunka så lågt.
PUSS ♥
En vanlig svenskalektion
Hur många får pausunderhållning/bakgrundsmusik på sin svenskalektion av läraren själv och hennes band?
Inte många.
Inte många.
Men min klass får det.
Riktigt mysigt.
Med musiken i bakhuvudet och tankar på jul och det annalkande lovet så är livet rätt så ganska underbart.
PUSS ♥
Godnatt!
Efter att ha kollat på Grey's Anatomy idag för andra gången i hela mitt liv kan jag konstatera att jag inte förstår vad folk gillar med den serien.
Jag tror att Scrubs är den enda sjukhusserien för mig.
Sen bestämde jag mig för att jag lika gärna kunde titta lite på Nikita vilket var slöseri med tid eftersom att det var det tråkigaste jag någonsin sett.
Så då är det väl bara att längta till Vampire Diaries imorgon som jag nästan slaviskt följer.
Visst låter jag som en tv junkie? Fast det är jag inte. Eller jo. Ibland. Fast ne. Inte egentligen.
Nu blir jag bara förvirrad av mig själv. Så jag gör som jag brukar göra med saker jag inte förstår.
Jag sover på saken.
PUSS ♥
Jag tror att Scrubs är den enda sjukhusserien för mig.
Sen bestämde jag mig för att jag lika gärna kunde titta lite på Nikita vilket var slöseri med tid eftersom att det var det tråkigaste jag någonsin sett.
Så då är det väl bara att längta till Vampire Diaries imorgon som jag nästan slaviskt följer.
Visst låter jag som en tv junkie? Fast det är jag inte. Eller jo. Ibland. Fast ne. Inte egentligen.
Nu blir jag bara förvirrad av mig själv. Så jag gör som jag brukar göra med saker jag inte förstår.
Jag sover på saken.
PUSS ♥
1 December 2010
Äntligen är äckliga, jobbiga, deprimerande november över. Utan tvekan månaden jag gillar minst.
Men tyvärr blir det inte varmare bara för att man känner sig lite gladare och muntrare.
Förresten: var det någon mer än jag som satt bänkad imorse framför julkalendern? Inte..? Nehe.
Den känns ändå helt okej. Johan Rheborg är ju med, så helt fel kan det väl inte bli.
Todays Challenge
Och nu: ögonblicket vi alla har väntat på. Den sista challengen. Tack och lov, jag tröttnade på detta dag 5 och har tvingat mig göra det för att jag inte klarar av att bara ge upp.
Day 30 - Your favorite song
Skitsvår fråga men en låt som jag tycker om väldigt mycket (just nu) är :
Såklart byter jag favorit låt nästan varje dag men det heter ju trots allt todays challenge.
PUSS ♥
Game on
Snart börjar engelskan.
Klassen är på jakt efter ett nytt spel. Först var det copter, sen var det robot unicorn attack och just nu är det tetris som gäller.
Men nu ska det vara något nytt tycker folk.
Jag är inte riktigt inne i spelandet. Jag har ju bloggen och er eller hur?
Fast bloggen är oftast som att prata med väggarna i ett stort rum.
Dina egna ord kanske ekar men du får inget svar.
PUSS ♥
Pretty please?
Jag har ca 100-200 läsare per dag. Men jag får nästan inga kommentarer. Lite fler kommentarer kanske?
PUSS ♥
Todays Challenge
Day 29 - In this past month, what have you learned?
Ingenting som jag inte redan visste innerst inne. Om vi nu bortser från skolan.
Ingenting som jag inte redan visste innerst inne. Om vi nu bortser från skolan.
Första Advent
Det är första gången som jag är på riktigt dåligt humör på första advent.
Om vi säger såhär: Jag låg i sängen till klockan ett eftersom att jag inte ville vakna i den riktiga världen.
Ja, det är på den nivån idag.
Nästan två timmar senare så är sängen och min dröm fortfarande farligt lockande.
Glad Första Advent.
A hole lot of Challenges
Day 22 - What makes you different from everyone else
Day 23 - Something you crave for a lot
Day 24 - A letter to your parents
Day 25 - What I would find in your bag
Day 26 - Your favorite time of the year
Day 27 - Why are you doing this 30 day challenge
Day 28 - A picture of you last year and now, how have you changed since then?
Day 22: Att jag är jag. Vad mer kan jag säga? Det finns ingen annan i hela världen som är exakt som mig och så är det bara. Jag har mina tankar, mina åsikter, mitt utseende och mitt sätt att agera.
Day 23: Mat. Jag vet inte vad som har hänt, men sen jag började gymnasiet äter jag nog dubbelt så mycket som jag gjorde innan haha.
Day 24: Nu förstår jag inte riktigt. Så jag skriver ett brev som jag skrev när jag var liten (stavfelen tas inte med, dem är för många):
TILL MAMMA OCH PAPPA FRÅN YASMIN
Förlåt för att jag tog sönder lampan, jag ville inte göra det. Jag har bara tjugo kronor, men ni kan få dem så att ni kan köpa en ny lampa.
Förlåter ni mig?
Detta måste nog förklaras. När jag var liten fick jag väldigt lätt dåligt samvete om jag gjorde något dumt. I detta fall hade jag råkat ta sönder en nattlampa då jag lekte med syrran och var väldigt ledsen efter att ha fått en utskällning. Dem tjugo kronorna fick jag iallafall behålla.
Day 25: Min plånbok, nyckel, mobil, mini smink väska, skolkalender, hårspännen, ipod, drömpuppa (fråga inte) och säkert lite småskräp.
Day 26: Åå, defenetivt dagarna innan jul. Hela stämningen, julmusiken, lukten av pepparkakor, saffran och dammiga julprydnader. Plus att det är jullov!
Day 27: För att jag tyckte att det verkade som en bra grej att göra när man inte har något att skriva om, men nu är det bara en pain in the ass eftersom att jag har fått tvångstankar angående att jag måste göra klart den här challengen..
Day 28:
2009:
2010:
Jag är säkrare på mig själv vad det gäller mitt utseende och min personlighet. Jag har blivit osäkrare på min intelligens. Jag skrattar inte lika mycket. Jag har lättare att erkänna mina brister. Jag är mindre envis. Jag har blivit mer målmedveten eller kanske självisk. Gränsen är hårfin (var går gränsen egentligen mellan att vela göra så bra ifrån sig som möjligt och att göra allt för sin egen skull?).
Jag har blivit ohälsosammare. Jag har blivit tystare, men inte på grund av blyghet utan på grund av likgiltighet. Jag har blivit mer oberoende av andras åsikter. Jag har blivit mer beroende av mina vänner, men samtidigt stark nog att dra mig bort från dem s.k. vänner som fått mig att må dåligt, eller trycker ner mig.
Jag låter mig inte längre bli trampad på av andra, men trampar lätt ner på mig själv.
Day 23 - Something you crave for a lot
Day 24 - A letter to your parents
Day 25 - What I would find in your bag
Day 26 - Your favorite time of the year
Day 27 - Why are you doing this 30 day challenge
Day 28 - A picture of you last year and now, how have you changed since then?
Day 22: Att jag är jag. Vad mer kan jag säga? Det finns ingen annan i hela världen som är exakt som mig och så är det bara. Jag har mina tankar, mina åsikter, mitt utseende och mitt sätt att agera.
Day 23: Mat. Jag vet inte vad som har hänt, men sen jag började gymnasiet äter jag nog dubbelt så mycket som jag gjorde innan haha.
Day 24: Nu förstår jag inte riktigt. Så jag skriver ett brev som jag skrev när jag var liten (stavfelen tas inte med, dem är för många):
TILL MAMMA OCH PAPPA FRÅN YASMIN
Förlåt för att jag tog sönder lampan, jag ville inte göra det. Jag har bara tjugo kronor, men ni kan få dem så att ni kan köpa en ny lampa.
Förlåter ni mig?
Detta måste nog förklaras. När jag var liten fick jag väldigt lätt dåligt samvete om jag gjorde något dumt. I detta fall hade jag råkat ta sönder en nattlampa då jag lekte med syrran och var väldigt ledsen efter att ha fått en utskällning. Dem tjugo kronorna fick jag iallafall behålla.
Day 25: Min plånbok, nyckel, mobil, mini smink väska, skolkalender, hårspännen, ipod, drömpuppa (fråga inte) och säkert lite småskräp.
Day 26: Åå, defenetivt dagarna innan jul. Hela stämningen, julmusiken, lukten av pepparkakor, saffran och dammiga julprydnader. Plus att det är jullov!
Day 27: För att jag tyckte att det verkade som en bra grej att göra när man inte har något att skriva om, men nu är det bara en pain in the ass eftersom att jag har fått tvångstankar angående att jag måste göra klart den här challengen..
Day 28:
2009:
2010:
Jag är säkrare på mig själv vad det gäller mitt utseende och min personlighet. Jag har blivit osäkrare på min intelligens. Jag skrattar inte lika mycket. Jag har lättare att erkänna mina brister. Jag är mindre envis. Jag har blivit mer målmedveten eller kanske självisk. Gränsen är hårfin (var går gränsen egentligen mellan att vela göra så bra ifrån sig som möjligt och att göra allt för sin egen skull?).
Jag har blivit ohälsosammare. Jag har blivit tystare, men inte på grund av blyghet utan på grund av likgiltighet. Jag har blivit mer oberoende av andras åsikter. Jag har blivit mer beroende av mina vänner, men samtidigt stark nog att dra mig bort från dem s.k. vänner som fått mig att må dåligt, eller trycker ner mig.
Jag låter mig inte längre bli trampad på av andra, men trampar lätt ner på mig själv.
Ett levande frågetecken
Skulle nyss till att söka in till att plugga i London nästa år, men så står det på sidan att dem håller på att digitalisera ansökningssättet, så det får vänta.
Jag höll faktiskt andan när jag skulle klicka upp ansökningsblanketten.
Tänk om?
Tänk om jag kommer in?
Tänk om jag nästa år befinner mig i London?
Tanken är så överväldigande så jag vet inte ens vad jag ska känna. Eller tycka. Eller bestämma mig för.
Det kanske inte alls blir bra där. Eller när jag kommer tillbaka, så kanske mitt shema blir så konstigt på grund av dem olika poängplanerna att mina betyg blir mycket sämre.
Men man kanske måste ta såna risker ibland. Fast vill jag det?
Vill jag riskera att sabba min framtid, mina chanser att komma in på läkarlinjen för ett år i London?
Jag vet ärligt talat inte.
Och att åka ett år som inte räknas i gymnasiet så att jag får gå om är inte ett alternativ. Jag vill verkligen inte vara med om de nya gymnasiereformerna, thank you very much.
Är det någon människa där ute som har någon smart synpunkt kanske?
PUSS ♥
Bara 24 timmar
Sorry för den dåliga uppdateringen, men det antal timmar som finns per dygn tycks inte vilja anpassa sig efter mitt shema.
Och nu är det för sent för att skriva något vettigt överhuvudtaget. Inte för att jag brukar skriva det.
Något vettigt alltså.
PUSS ♥
Och nu är det för sent för att skriva något vettigt överhuvudtaget. Inte för att jag brukar skriva det.
Något vettigt alltså.
PUSS ♥
