Ibland är det bara så

Jag har ingen lust att blogga mer. Jag har sagt det många gånger men nu har jag nått botten. Jag orkar inte ens förklara. Jag tänker dock inte ta bort bloggen eller lösenordskydda den, jag har lagt ner allt för mycket tid på den för att inte vela bevara den som ett minne.
PUSS ♥

Gossip Girl

Jag har blivit besatt av Gossip Girl till den grad att det inte är roligt längre. Men om ni fick höra om alla timmar jag lagt åt den serien under detta lov kommer ni nog skratta ändå. Och inte det där "hahah, gud vad roligt"-skrattet, utan "hahahha..vänta lite är du seriös?"-skrattet.
Aja, nog om Gossip Girl.
Nu ska jag nämligen äta Ravioli och försöka att inte (och med största sannorlikhet) misslyckas med att börja titta på nästa säsong av Gossip Girl.
Ska vi räkna hur många gånger jag skrivit Gossip Girl i det här inlägget?
PUSS ♥

Julaftonsoutfit och presenter

Har inte riktigt varit på blogghumör och är inte det nu heller. Anledningen till att jag uppdaterar är att jag 1. tvingar mig själv och 2. vill försäkra er om att jag är levande och mår bra.
Så. Julklapparna orkar jag defenitivt inte ta kort på men jag fick bla. Gossip Girl box 1a säsongen och som jag numera är besatt av, pengar, bodyshop grejer såsom hudkräm, presentkort på Gina, 75$ på amazon (tänker köpa en locktång för en del av pengarna), kläder, ring och doftljus hållare samt doftljus från Indiska. Allt som allt är jag väldigt nöjd och glad över alla fina presenter.
Jag har använt presentkorten på Gina nu när det är mellandagsrea ;)
Här är bilder av min julaftonsoutfit :
Jag hade lockat håret
Mina skor (eller min sko). Det ser kanske inte så ut men de var riktigt bekväma att gå i ;)
Jag hade tagit kort av min julaftonsklänning på min jag råkade radera bilden när jag skulle ladda in den i datorn så ni får nöja er med den ocensurerade bilden från provrummet.
PUSS ♥

Sneek Peek

En liten sneek peek på min julaftonsklänning. Den kompletta outfiten får ni se imorgon ;)
Bilder på julklappar osv. kommer också imorgon!

PUSS och GOD JUL!

Dagen vi alla har väntat på

Hela morgonen har jag beklagat mig på alla dessa "God Jul" uppdateringar på facebook. Jag blir irriterad på folk som inte kan stava Merry Christmas rätt eller tycker att det är roligt att skriva samma sak som trehundra andra personer redan skrivit. Jo, tack jag vet att det är Julafton, jag är mycket medveten om det så jag behöver inte sjuhundra inbjudningar till event om huruvida jag ska fira jul eller inte.
Men det värsta av allt är att jag vill också skriva God Jul på facebook. Men nu har jag sagt att jag tycker det är onödigt, så då blir det jobbigt om jag skriver det. Men. Jag sa inget om bloggar. Så därför:

(glad tjej eller?)

Promenad med Quattro

Det var dock förra veckan.

Musiken som får timmarna att gå

Här kommer några låtar som jag verkligen inte kan sluta lyssna på.

Är inte särskilt förtjust i Kent alls, men när Carolina Wallin Peréz sjunger älskar jag det.

Förändring

Idag när jag var på stan med Èrika kom vi in på samtalsämnet hur människor - särskilt i vår ålder förändras - och hur det kommer sig att så många har en negativ syn på det.
Jag känner många som förändrats genom åren, inte minst jag själv och som fått ta mycket skit för det! Men varför? Vad har det egentligen med någon annan än en själv att göra om man förändras. Jag förstår om en vän blir förvirrad eller inte känner att den längre har samma intressen som den förändrade kompisen. Sånt händer och det måste hända ibland. Men det ger ingen rätt att vara elak. För man kanske inte är medveten om det, men man själv har också förändrats.
Jag var en väldigt tillbakadragen, ensam och verklighetsflyende person. Jag har gått till att vara en stark person som står för sina åsikter, är social och väldigt realistisk. Det är klart att det finns folk som kanske föredrog hur jag var förut, men i slutändan är det min syn på mig själv som är viktigast och därför är det inte okej att döma någon på grund av att personen förändrats. Det gör vi alla, mer eller mindre.
Men vad tycker ni? Hur har ni förändrats genom åren? Är det okej att döma någon för att den personen inte längre är som förut?

Nagini

Detta halsband införskaffades förra veckan på ur&penn (som alltid har någon slags rea..?)
Jag är inte kristen, jag är inte ens troende. Jag önskar att jag vore det, men jag kan helt enkelt inte acceptera det.
Dock så har jag en förkärlek för kors i största allmänhet. De är så snygga! Och just detta kors med ormen var lite extra fint.
PUSS ♥


P.S. Är det bara jag som omedvetet döper mina smycken? Jag kom på mig själv med ett kalla detta halsband för "Nagini" eftersom att ormen i Harry Potter heter det, haha. Självklart refererar jag till Harry Potter istället för Bibeln. Typiskt mig D.S.

Jag är kär i bilden av dig, inte i dig

word.

Chilla sönder

Imorgon är det avslutning i Pingstkyrkan och sen är det dags att gå i ide i tre veckor.
Aftonen spenderades utanför UKK på musikklassernas avslutningen. Jag trodde att jag skulle bli sentimental eller lite rörd. Men jag blev varken eller. Bara jävligt frusen.
Just nu sitter jag vid min laptop från skolan som man får ta hem från skolan under lovet (tack och lov). Eftersom att jag har en dator som inte sitter fast vid skrivbordet hade jag tänkt bädda ner mig med pepparkakor, tiramisu och juice och kolla på Pirates Of The Carribbean. Bara för att jag kan.
PUSS ♥
StekarN

Gissa vilken hund som är Quattro...




Okej, jag kanske inte borde ha fått MVG i svenska



Svar till Jenni: Kul att du gillar den :) Jo det där är något som jag verkligen vill bli bättre på. Men jag fattar inte riktigt hur man skiljer på det, så det blir fel hela tiden. Lite hjälp kanske?

Ett decennium


Isaac Newton förstör min helg


Älskade Jul

Igår la jag märke till något som jag inte kan låta bli att inte skriva. Av någon anledning har alla (i benämningen väldigt många) börjat hata julen?
Säg mig, hur kan man hata julen? Den är vacker, den är tindrande, den är kärlek. Den är även materialistisk, stressig och dyr. Men vad bryr jag mig. Jag älskar julen, har alltid gjort, kommer alltid att göra.
Jag förstår att det blir tröttsamt att höra "All I want för christmaas is youuuuuu..." om och om igen.
Eller att springa in i folk i jakt på den perfekta julklappen.
Detta ständiga tjat om julbord. Jag gillar egentligen inte julbord. Jag gillar tanken på julbord, men när jag väl sitter där är det inte det minsta frestande att äta prinskorv och köttbullar.
För det mesta sitter jag och äter potatis och knaprar lite på en brödbit.
Jag gillar inte att det bara handlar om julklappar och jag gillar inte Kalle Anka klockan tre, fast jag kollar på det ändå. Jag gillar inte knäck heller.
Ja, det finns mycket att ogilla men det finns så mycket att älska!
Dem tindrande ljusen i alla fönster, granen, att sitta inomhus i värmen och se på den vackra snön, pepparkakor. Ja all den där klyschiga skiten.
Jag älskar den.

Förlåtelse, förståelse

Alla dessa ursäkter. Var gång jag skriver ett inlägg ber jag om förlåtelse, förståelse. Fast egentligen menar jag det inte. Jag är inte uppriktigt sagt ledsen för att jag inte skrivit ett inlägg. Kanske tanken finns i bakhuvudet i en minut eller två. Men inte längre än så och därför borde inte ni heller bry er.
Det gör ni säkert inte.
Men om det nu är så, bry er inte om någon som inte bryr sig om er. Det är slöseri med tid, tro mig.
Smart tjej. Istället för att marknadsföra min blogg och säga hur bra den er, ber jag er att vänligen strunta i den eftersom att den är totalt onödig.
Låt oss kalla det omvänd psykologi istället för dumhet, ok?
En bra nästan jävligt bra låt:

P.S. Kollade nyss statistiken och såg att jag har fler läsare när jag inte uppdaterar. Hur ska jag tolka detta? D.S.

P.P.S. Jag vet hur jag ska tolka det, det var en retorisk fråga. D.D.S.

Hopplös tjej

Orkar inte. Nationella i matte gick åt helvete, jag har fysikprov på måndag och världens vetenskapsredovisning. På det så oroar jag mig ständigt för mina betyg. Som nu. Hur ska jag klara matte D om jag tycker att matte A är svårt?
Jag vill inte tänka på det. Jag gör allt för att inte tänka på det, men till vilken nytta?
Tankarna kommer endå.
Jag gillar egentligen inte att ha emoattityd på bloggen men jag är verkligen inte på humör att skriva om så små saker som att det är Vampire Diaries imorgon eller att det snart är jul.
För det gör mig inte gladare, dem där tankarna. Och jag får inte självförtroendet tillbaka.
Det enda jag kan tänka är att jag får knappt tre veckors paus från helvetet vi kallar gymnasium.
Stress, press, prov och läxor, det är barnmat för oss....jo visst. För det är så himla enkelt och lugnt nu.
Hej.
Då.

Bright Eyes

Det blir ingen opera, men ett till sånginlägg lägger jag upp i alla fall. Jag hoppas att ni gillar det.

3:de Advent

Efter första advent är tredje advent definitivt bäst. Det är nämligen då vi klär granen. Fram tills att jag var nästan åtta var jag bergsäker på att det var så man skulle göra, som om alla gjorde det. Ja jag var nog lika säker på det som jag var säker på att tomten fanns (väldigt säker alltså).
Det visade sig i alla fall att jag hade fel på båda punkterna. I och för sig är det ju ingen som bevisat tomtens existens, lika lite som någon har bevisat Guds existens, men jag har bestämt mig för att inte tro på någon av dem.
Okej nu spårade jag lite. Har lite svårt för det där med att fokusera på en sak i taget. Vad var det jag tänkte skriva från början?
Juste, granen. Den ska kläs idag samtidigt som Feliz Navidad spelas på högsta volym, minst en julkula går sönder och far min gormar om att vi ska stänga av det bedrövliga valet av musik. För det mesta höjer vi istället för att överrösta honom. Eller så ber vi honom att börja trassla ut härvan av ljus som ska sättas i granen och som på något sätt lyckas trassla till sig till en näst intill olöslig knut varje år.
PUSS ♥
Den här tröjan har jag haft i flera år och den passar fortfarande perfekt. Jag använder den bara vid den här tiden på åren så jag passar på att använda den så mycket som möjligt.


02:41


Visst är det ledsamt när någon som man var väldigt nära och höll väldigt kär glider ifrån en.
Känslan av att det inte finns något att göra åt saken. Men det finns anledningar till att sådant händer.
Man har inte lika mycket gemensamt. Man säger inte jag älskar dig, jag saknar dig längre. Det är tråkigt. Men det är som det är.
Ibland blir jag väldigt ledsen när jag tänker på det. Jag blir arg. Sen blir jag mindre arg igen och tänker att det är bäst så.
Och sen kommer jag till det stadiet jag gillar bäst.
När jag helt enkelt slutar bry mig. Nej, fel. Jag orkar inte bry mig.
För när jag tar mitt förnuft tillfånga och tänker efter.
Då vet jag att det är egentligen okej.
För det finns trots all anledningar. Jag har förändrats, du har förändrats. Till det bättre, till det sämre, vad spelar det för roll?
Du är inte samma person som betydde mer än någon annan för mig längre.
Och vissa dagar vet jag inte om jag ens betydde en bråkdel så mycket för dig som du betydde för mig.
Men allt det där har jag på något sätt accepterat.
Nu förtiden känner jag bara ett lätt sting av avundsjuka, jag stör mig bara lite på allt du gör och jag vill bara skrika på dig ibland.

P.S. Jag gillar egentligen inte att vara för personlig på bloggen och öppna mig såhär, men ibland behöver jag skriva av mig.



Ett avslutat kapitel

Jag vet att jag inte varit så värst aktiv här på bloggen de senaste dagarna men det beror antagligen på att mitt riktiga liv är ganska stressigt just nu.
Idag ska jag julklappshandla vilket är något jag inte ser fram emot så värst mycket. Det är bra mycket roligare att köpa saker till sig själv. Fast det är klart. Dem som jag köper julklappar till förtjänar dem verkligen ♥
Igår var jag på Balders årliga luciakonsert i Domkyrkan och för första gången sen jag var tio stod jag inte i ett vitt lucialinne med ett ljus i handen, sjungandes på Sankta Lucia och In Dulci. För första gången stod jag inte i min rad och försökte så diskret som möjligt äta dextrosol samtidigt som jag sjunger. Det var en underlig, vemodig men ändå bra känsla. Det kändes verkligen i hela kroppen att Baldertiden hör till det förflutna. Och det var så vackert att sitta och bara lyssna på dem låtar jag själv sjungit.
Fast det kunde inte riktigt hindra mig från att sjunga första sopran stämman på Nu tändas tusen juleljus i alla fall.
PUSS ♥

Mintgrönt fik

Ännu en dag har nästan tagit slut. En dag närmare jul och jullov.
Idag skrevs nationella del1 i matte. Jag försöker att inte tänker på det förrän det är dags för del 2. Det går sådär med den planen.
Inatt drömde jag att jag ägde ett litet café som gick i mintgröna färger och var mysigt inrett med stora mysiga soffor. Jag drömde att jag stod i en mintgrön klädnad och serverade fika till några personer och just då kändes allt så ljust så underbart.
När jag vaknade insåg jag att det där är inget jag skulle ha varit lycklig av i verkliga livet. Men just då. När jag höll brickan med cupcakes och kaffe kändes allt perfekt.
Men allt är relativt aight?
En dag kanske jag vill ha mitt lilla mintgröna fik i någon stad någonstans.
PUSS ♥

Beslutsångest

Godkväll!

Uppvisningen på Grand var ytterst trevlig. Bra musik med bra människor kan väl inte bli annat än..bra? Haha.
Till julaftonen hittades två klänningar som jag nu måste välja på. Inte det lättaste, men jag tror att jag bestämt mig för en av dem nu. Kommer antagligen irra runt på stan minst en gång till för att försäkra mig om att jag inte missat något.
En av klänningarna. Den andra hittade jag inte på H&M's hemsida. Den ser väldigt enkelt ut, men den är vacker på. Hittade dock inget rött, vilket skulle ha varit mer passande.
Men den klänning jag tror att jag ska ta är inte denna ;)
Godnatt ♥
P.S. Till dig som undrade var jag köpt min kofta.
1. Det är en tjocktröja
2. Den är ärvd av min kära fader som inte ville ha den och då tog jag tillfället i akt att lägga beslag på den.

Back In The Days

Har just hijackat pappas laptop. Egentligen föredrar jag stationera eftersom att dem - tro det eller ej - krånglar mindre. Men det är bara jag.
Men nu när jag (om än tillfälligt) har tagit över laptopen så tänkte jag passa på att lägga upp ganska gamla bilder på mig som bara finns på denna dator. Och hos alla mina släktingar världen över. Visst är det kul hur gamla bilder på en själv finns i x antal hus i y antal städer? (INTE DET MINSTA)
Skulle tippa på två-tre år sen?
Man måste bara älska mina glasögon haha!
En tolv(tretton?!) årig tös på Halloweenfest.
Avrundar det hela med denna fina bild på en elva-årig Yasmin på någon klassfest tror jag.

Inga klassiker här inte

Ledig imorgon. Fattar ni hur chill det är?? Jag tror nästan inte det!
Förresten kom jag ganska spontant på att jag borde cykla till centrum och hyra film till ikväll så då gjorde jag det.
Morgondagen innefattar att åka ner på stan, kolla på musikshow på Grand och försöka hitta något fint till julafton och kanske nyår.
Det där lät som ett klassiskt blogginlägg och av är det egentligen för fel med det? Alla gillar klassiker. Utom jag då. Har alltid haft svårt för det där med klassiker alltså. Spelar ingen roll vad det gäller; glass, film, böcker you name it!

Nej, nu är det nog hög tid att poppa popcorn och sätta på filmen!
PUSS ♥

I Am Not A Robot

Om en liten stund ska jag göra en av dem saker jag gillar allra bäst. Sova.
Jag är så trött även om jag inte direkt överansträngt mig idag.
Och tanken på morgondagen är inget som gör mig glad direkt.
Något annat som inte gör mig glad är anonyma kommentarer. Jag har slutat med att tjata om att man ska säga vem man är osv.
Men dem där kommentarerna stör. Dem irriterar. Dem är som små röster i huvudet som inte vill försvinna. Som en dålig låt man fått på hjärnan.
Så jag tänker ta till med den gyllene regeln: behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Hur skulle du känna om jag kommenterade anonymt på din blogg/hemsida hela tiden. Oavsett vad jag skulle skriva.
Klart man inte skulle tänka på det om det var något trevligt.
Men annars då?
Om det inte var det?
Har man inte ens rätten att veta vem det är som kritiserar en?
Som sagt. Dem där kommentarerna.
Dem känns.

(update)

UPDATE: Har ändrat mig ingen opera. Står fast vid det jag sa från början ;) 

Idag hade jag tänkt gå ut och fota i snön med syrran men hon banga när hon såg termometern, den mesen haha.
Så nu får jag väl helt enkelt sitta på mitt rum och göra sånt som jag helst skulle slippa. Plugga till exempel. Och plugga. Och juste! Plugga också.
PUSS ♥

Outfit show

Igår hade jag lite för mycket fritid och bestämde mig då för att göra denna lilla video med 10 st outfits som jag tycker är snygga.
PUSS ♥

Un poco más pobres



4 December

Vi är uppe i åtta kommentarer nu på sånginlägget. 12 till och då får ni höra opera som jag sa ;)

Nu är det off to town. När jag kommer hem är jag lite fattigare men vad gör väl det?

Jag har verkligen inte mycket mer att säga just nu så jag skriver när jag känner att jag har det.

Balloon

Ikväll ska jag åka pulka i sunnersta backen. Det kommer att bli en nostalgi tripp.
Vill ni veta en sak?
Ibland när jag blir riktigt arg eller avundsjuk, då tänker jag att ilskan eller avundsjukan är en ballong. Och jag släpper den och låter den flyga iväg.
Om sanningen ska fram så kommer det där från Cougar Town, men så länge det fungerar spelar det ingen roll.
För jag har ganska kort stubin, tro det eller ej. Och jag har väldigt lätt för att bli avundsjuk.
Men jag är trots allt bara människa och ibland hjälper inte ens ballongen.
Och när det händer vill man inte vara i min närhet.

Bribe

Om över 20 pers kommenterar på inlägget innan (där jag sjunger) lägger jag upp ett klipp där jag sjunger opera. Yes, jag tänker sjunka så lågt.
PUSS ♥

Någon gång måste vara den första

Här sjunger jag en förkortad version av Samson by Regina Spektor. Ni får ha överseende med lite felspelande och att jag måste använda noter. Det var ett tag sen jag spelade. Helt ärligt trodde jag aldrig att jag skulle lägga upp en sån här video så jag hoppas att ni gillar den.

PUSS ♥
(P.S. KOMMENTARER UPPSKATTAS)

En vanlig svenskalektion

Hur många får pausunderhållning/bakgrundsmusik på sin svenskalektion av läraren själv och hennes band?
Inte många.
Men min klass får det.
Riktigt mysigt.
Med musiken i bakhuvudet och tankar på jul och det annalkande lovet så är livet rätt så ganska underbart.
PUSS ♥

Godnatt!

Efter att ha kollat på Grey's Anatomy idag för andra gången i hela mitt liv kan jag konstatera att jag inte förstår vad folk gillar med den serien.
Jag tror att Scrubs är den enda sjukhusserien för mig.
Sen bestämde jag mig för att jag lika gärna kunde titta lite på Nikita vilket var slöseri med tid eftersom att det var det tråkigaste jag någonsin sett.
Så då är det väl bara att längta till Vampire Diaries imorgon som jag nästan slaviskt följer.
Visst låter jag som en tv junkie? Fast det är jag inte. Eller jo. Ibland. Fast ne. Inte egentligen.
Nu blir jag bara förvirrad av mig själv. Så jag gör som jag brukar göra med saker jag inte förstår.
Jag sover på saken.

PUSS ♥


Nu är ni bra nöjda va?



Här fick ni en videoblogg som ni ville.

PUSS ♥

1 December 2010

Äntligen är äckliga, jobbiga, deprimerande november över. Utan tvekan månaden jag gillar minst.
Men tyvärr blir det inte varmare bara för att man känner sig lite gladare och muntrare.
Förresten: var det någon mer än jag som satt bänkad imorse framför julkalendern? Inte..? Nehe.
Den känns ändå helt okej. Johan Rheborg är ju med, så helt fel kan det väl inte bli.

RSS 2.0