Varje år den här dagen så ler jag mitt fejk leende och försöker få det att bli äkta.

För vem vill se mig gråta? Vad skulle poängen med det vara? Hellre håller jag det inne, är stark och påminner mig själv om att du ändå finns med mig varje dag. Och framför allt så vet jag att du inte skulle vela att jag grät, jag vet att du mest av allt ville att jag skulle vara glad och må bra och om jag då inte ens försöker känns det som om jag sviker.

Så jag ler mitt fejk leende och försöker få det att bli äkta. Jag är duktig på det också. Ni vet vad man säger: övning ger färdighet.

Jag älskar dig, har alltid gjort, kommer alltid att göra ♥