Tja.

Dagen avslutades aningen tidigare och därför sitter jag här nu och känner att helg sitter så jäkla bra nu.
Inatt gjorde jag något jag aldrig gjort förut (haha misstolk). 
Nej, inte det första ni tänkte på.

Jag grät i sömnen. Det var helt sick. Jag drömde att någon dog (kommer inte ihåg vem) och så vaknade jag av att tårarna bara rann nerför mina kinder.

Och jag kunde inte hjälpa att undra hur det kom sig. Hur kommer det sig att jag börjar omdetvetet gråta? Och drömmar över huvudtaget är fasligt intressant.
Jag gillar teorin att drömmar är det verkliga livet och vice versa. Tänk vilka sjuka drömmar du haft. Tänk att det
skulle vara verklighet.

En liten tankeställare. Förresten avskyr jag när folk säger så. Jag vet att jag nyss sa det men jag hatar när folk säger det till mig. Det känns som om jag är korkad på något vis och inte har insett en viss sak och därför borde jag tänka extra mycket på det. Det känns en aning förnedrande.

Nu kan vi ju starta en facebook-grupp om hur irriterande det är så ordnar sig allt. Det är typ så många resonerar. "Åh, jag gillar inte potatismos, då skapar jag en facebook-grupp för oss som inte gillar potatismos"  och sen då? Vad förväntar du dig ska hända?
Återigen kör jag med min dubbelmoral. Jag tror att jag har rekord i att joina grupper. Men ändå. Värt att nämna att jag inte skapar dem.
Men ändå.
Spelar det någon roll?


PUSS ♥



Lilla gubben ♥