Hur mycket mer orkar jag?

Finns det någon gräns för hur mycket en människa orkar med. Psykologiskt?
Jag vet inte.
Jag vet helt ärligt inte om jag kommer orka om något mer händer. Kan jag någonsin få tid för att lösa dem problem jag redan har?
Nejnej.
Där kom nästa grej.
Smash.
Ännu ett knytnävslag.

Men det är väl i såna här situationer som jag kan se vilken sorts människa jag är.
Den som ger upp?
Den som kämpar tills det inte finns något kvar?
Ja, det återstår att se.

Personligen är jag ganska så inställd på alternativ nr 2, men det skulle mycket väl kunna sluta med alternativ 1.
Lugn. Ni kan andas ut.
Jag menar inte självmord.
Jag menar att bara släppa allt och låta det vara.
Men det är klart.
Då kan ju allt bli ännu värre.
Men vad vet jag?

Kanske är det precis vad jag måste göra.
Släppa taget.

Så många funderingar, så lite tid, right?

Okej seriously nu får jag fanimej ta o skärpa mig. Det som jag just skrev var bland det mest själviska och martyraktiga jag någonsin skrivit.
Så blir det när man lyssnar på Nothing Compares, har en dålig dag, äter för mycket choklad och man sitter instängd på sitt rum med världens tråkigaste text om allt vad urdjur heter.
Nej förlåt mig.
Visst, kan det vara jobbigt ibland, men så himla jobbigt är det ändå inte.
Om några år kommer det vara som en fis i rymden. Förmodligen kommer jag inte ens komma ihåg dessa problem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0